Den svenska litterära kulturen...
ang. artikeln " Att skapa en Nobelvinnare i litteratur tar sin tid"
av Anders Ekström Sydsvenska Dagbladet 11/10-2007
Kulten kring nobelpriset når hela tiden nya höjder såväl som lågvattenmärken. Ovan nämnda artikel försöker belysa de marknadsekonomiska och kommersiella effekterna av ett nobelpris i litteratur. I sig en tankvärd fråga men det mynnar ut i ett sökande efter en väg att marknadsföra sig till ett nobelpris. Självklart är det just detta idol-liknande upplägg som rubriken syftar på menat att motbevisas, ett nobelpris kan inte uppnås med hjälp av en PR-konsult eller ett produktionsbolag. Men vilka preferenser används för att visa detta? Artikeln hamnar i gränslandet mellan en undersökning om de kommersiella krafterna, förlagens verksamhet och en outtalad frågeställning om man på estetiska grunder verkligen kan ge ett nobelpris till någon som inte är "känd" för den svenska allmänheten eller i varje fall för de svenska förlagen eller bokhandlarna. Efter detta kommer en apoteos där nobelpriset i litteratur jämförs med Melodifestivalen där det är den senare som får sig en släng av sleven.
Anses man som läsare så obegåvad att man måste referar till Melodifestivalen? Förutsätts man inte längre känna till något annat kulturellt evenemang?
Problemet med artikeln är att den snarast bevisar den tes den förmodas motbevisa. Lite skrap på ytan om det som påstås vara de styrande elementen bakom med en "najs finish" på sagda yta som förklarar hur de svenska företagarna (förlagen och bokhandlarna) kämpar mot en föråldrad svensk instutition som inte kan rätta sig efter eller ens inse de kommersiella behoven. Om man vill motverka detta, varför då inte skriva en artikel om hur just dessa företagare varje år försöker skapa den köphausse som nu är en närmast självklar följd av att en nobelpristagare utses? Interessant vore att se hur detta rent praktiskt går till eller är det faktiskt så att svenska bokläsare självmant söker upp dessa pristagare? Hur står försäljningssiffrorna mot lånestatistiken? Vad tycker dessa företagare är en bra respektive dålig pristagare ur marknadsförings och säljsynpunkt?
Det estetiska kan vi ju som bekant lämna därhän...Priset som sådant anses oftast inte ha någon betydande påverkan på just det estetiska utan är snarast att betrakta som en ekonomisk uppmuntran? Här är det inte klart vart artikelförfattaren vill komma med sitt resonemang. Finns det i själva verket en estetisk kvalité som inte kan mätas i kommersiella termer?
Sedan då den jämförande avslutningen, den som skall få oss att känna oss bekväma, den vi lätt skall relatera till, den som skall sammanfatta artikeln. Melodifestivalen. Sen när är nobelpriset ett medieföretagssponsrat jippo utan kulturella värden? Genom denna liknelse synliggörs inte skillnaden dem emellan utan snarast söker man lägga beslag på nobleprisets integritet genom att nedföra det till något för den gängse kulturjournalisten fattbart.
Vad är den svenska litterära kulturen när vi måste likna saker vid företagssponsrade TV-shower för att beskriva något? När vi inte kan resonera på ett vettigt och intellektuellt vis om de få saker som ännu styrs av estetisk smak och lärda män och kvinnors uppfattning snarare än vad marknaden berättar för oss är det rätta?
Den svenska litterära kulturen borde ta sin grund snarare i den svenska akademin än i en strävan att upphöja den kommersiella kulturen till instutition....
Den svenska marknad... flåt kulturen
Jag tordde bara att det var jag som tänkte så, att det var jag som var galen. Varje gång jag har tjatat om detta så har mina kompisar ryckt lite lätt på axlarna och lett lite menande. Men nu har den stora borgeliga nyhets- och kulturinstutionen framfört åsikter (genom en utomstående skribent givetvis) så kommer nära mina egna.
Curth Bladhs åsikter i Dn 31/5 -07 under artieln Monokultur är ytterst interessanta. Det varnar för en likriktining inom det svenska tidinigsmedia. Oavsett poltisik inriktinig eller preferens är det väl ingen som vill ha likriktining? Det minsta man kan begära från en vettig tidining är ju att få se hur de andra stackarna gör bort sig? De andra stackarna som inte tycker som jag. Det är det minsta man kan beägara....
Men inte då, inte ens det nöjet kan man få unna sig. Allt bara för att tjäna pengar. Mer likrikting nu så blir det ju som vilken skvallerbilaga som helst, fylld av samma text och bilder men med olika färg på tidningens framsida (läs aftonbaldet och expressens nyhetsreportage). Och det mest fruktansvärda av allt, inget kommer någonsin att rapporteras som händer varesig norr eller söder om stockholms förorter. För oss stackare som lever utanför denna makten och kulturens högborg kommer vi att förbli okunniga om vad som pågår i vår grannkommun.
Tror ni mig inte? När jag studerade annorstäders (d.v.s. var som helst utanför stockholm) så hade vi en kamrat som kom från just den upplysta staden. Vi pratade om vad vi skulle göra på sommarlovet och hur skönt det skulle bli att komma hem varpå denna kamrat utbrister: Jag kan knappt vänta på att få komma hem till Sverige....
Nytt kulturliv?
"....Det borde finnas brett underlag för samförstånd över partigränser för en kulturpolitik som präglas av den öppna grundsyn som jag redogjort för. En ny kulturallians, omfattande både kulturbärande konservativa, frisinnade och vad som kan kallas en kulturvänster är vad som behövs i dag när en kulturlös nyliberalism öppet förkunnar att den bästa kulturpolitiken är ingen kulturpolitik alls." (SvD 13/11 -06)
Det krympande intellektuella isflaket....
Vi stackare som älskar kulturen...
Det är jämna plågor....och det blir bara värre år för år....
1 Detta är och har alltid varit ett sätt att tjäna pengar. Varken mer eller mindre och det är det enda det någonsin kommer handla om!
2 De uppträdanden som framförs är inte där för sina musikaliska kvalitér, inte heller dansmässiga eller ljustenkniska.
3 Det finns absolut inget kulturellt värde i detta, ÖVERHUVUDTAGET!
Detta handlar om underhållning som man vill skall nå så många som möjligt, att titta på och att ringa och rösta. Det är en grogrund för pr-konsulter, eventbolag och skivbolag att föra fram varumärken och testa dessa på en publik. Nuförtiden går det såväl semifinaler som kommenteringsprogram om detta mer eller mindre hela året runt. Aldrig blir vi kvitt skiten! Svallerpressen delar in sina rkneskaps och utgivningssäsonger i Svenska och Europeiska uttagningarna. Är inte detta de samlade företagenes yttersta konspiration för att idiotförklara oss och ta iväg våra uttrycksmöjligheter så vet jag inte vad!
Jag ta iväg våra uttrycksmöjlighter! Vilka jävla idioter tror ni ställer upp på detta, och vilka tillåts vara med? Samma lilla klick låtskrivare och bipersoenr i TV4-produktioner år ut och år in. Förnyelse? Ja dem byter ju f.d. lyckade komiker som programledare hyfsat ofta...
Nu då till det rent musikaliska. Tyskland hade en grym swing låt à la Sinatra, Lettland hade några schysta kilalr i hatt med rosor och en härlig tonartshöjning och ett plus för den ungerska bluessångerksan. Deta var värt att lyssna på, däremot kommer jag inte ihåg hur de lät idag sådär en dag efter. Men det är ändå godkänt. Resten var bara uselt! Lite rockabilly rytmer och licks på gitarr + en halvnaken kille i svartvitt som sjöng något och som had en scenshow som sa nått annat, det var det svenska bidraget. Uselt.
Så långt ändå allt väl man kan inte förvänta sig att skallerpressen och pr-bolagen skall ta fram några stjärnor eller se till att vettiga tonsättare får chansen, det kunde dem ju kanske förlora pengar på. Men att detta blir omskrivigt som årets kulturhändelse! SVTs hallåa presenterade det som årets kulturhändelse. DN, Aftonbladet, Expressen, Svd o.s.v. deras kultursidor är fulla av detta trams! Vad fan är nöjesspalten till då om detta är kultur?
Jag kan hålla på om detta länge men jag inväntar kommentarer, det finns säkert det som tycker jag har fel. Men vad skall den som gillar schlöagergengern göra?
Gå på SMASK!
SverigesMusikAkademikersSångKontest
Musikhögskolorna gör varje år en lokal tväling med final i sthlm. Begåvade och duktiga musiker, kompositörer och dansare omfamnar schlagern och gör det till en fest som håller en hög musikalisk nivå. Kultur? NU kan vi iaf debbatera det... Det är ingen tvekan vad som är bäst.
Riksfinal i SMASK 2007: Cirkus, Stockholm. Onsdagen den 16:e maj kl 19
Årets schlagerhändelse!
www.smask.org
Sen hyllning till Farnaz Arbabi!
Så därför en här en hyllning till en av Svergies för närvarande främsta teaterregissörer och dramatiker Farnaz Arbabi!
År 2006 utsågs hon till årets teaterpersonlighet av Sveriges Radio, fick Expressens stora teaterpris samt det prestigefyllda Sveriges teaterkritikers stora pris!
Hennes uppmärksammade nytolkning av Wilhelm Mobergs Utvandrarna har precis spelats färdigt. Nu väntar vi med spänning på nästa projekt från henne. En av hennes främsta egenskaper är har där kommit väl till pass nämligen att tolka textmaterial och stämmningar och sätta dem i nya sammanhang, utan att förlora den ursprungliga innebörden utan snarare kasta ett nytt ljus över den.
För mer inofrmation hänvisas tillfälligtvis till wikipedias biografi:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Farnaz_Arbabi
I framtiden skall jag givetvis såvväl bevitnna som recensera hennes verk, något att se fram emot!
The Swedish cultur is bought t.... sorry brought to you by Bonniers
Tyvärr får man den känslan när man ser över alliansens kulturpolitik i praktiken. Men det skall faktiskt inte kastas någons kugga i onödan på DN, dem kan ju inte hjälpa att deras tidning stödjer alliansen. Kulturpriset är bra för framför allt så skapas det dialog. Dialog om kulturen, det var inte igår...
Kan man jämföra olika kulturella genger? Vad är en värdig pristagare? Varför krävs det ett pris?
1 Man kan ju inte jämföra kulturellla genger eller uttryck, men det finns en poäng i att försöka för att på så sätt närma sig skillnaderna och likheterna. När man då tillslut i disskussionen kommer till ett svar på denna fråga kan man ärligen säga att man diskuterar och därmed synliggör dagens svenska kultur. Ett uppdrag av yttersta vikt-
2 Det är en synnerligen värdig pristagare! Martin Fröst tillhör världseliten på sitt instrument och är en musiker som man ständigt finner glädje av att lyssna på. Det enda negativt som finns att säga på denna punkt är jag aldrig har hört honom live.
3 Priset är en nödvändighet därför att det idag är förvånansvärt lite debatt om kultur som når utanför den egna sfären. Även andra kulturutövare har oftast ingen aning om vad som händer kring de andra uttrycken, vedertagna eller ej. Då kan man heller inte förvänta sig att man kan ha ett allmänt kulturmedvetande som handlar om annat än amerikanska tv program, shopping eller dem porrvideor som sänds på MTV.